Varför har Sverige så många sjöar?
Sverige har omkring 100 000 sjöar som är större än en hektar. Förklaringen finns i den senaste istiden, i den hårda berggrunden och i landhöjningen. Här får du veta hur sjöarna bildades och varför de fortfarande betyder så mycket.
Tittar du på en karta över Sverige ser du snabbt att landet är fullt av blå fläckar. Sverige har omkring 100 000 sjöar som är större än en hektar, och tillsammans med vattendragen täcker de knappt nio procent av landets yta. Det beror på en kombination av is, berggrund och klimat.
Inlandsisen formade landskapet
Under den senaste istiden låg hela Sverige täckt av en inlandsis som var flera kilometer tjock. Isen var inte stillastående. Den rörde sig långsamt över landet, slipade berggrunden och förde med sig enorma mängder sten, grus och lera. När isen drog sig tillbaka fanns ett helt nytt landskap kvar, fullt av gropar och sänkor. De sista resterna försvann för omkring 10 000 år sedan.
Sänkor i berggrunden
Där berggrunden var svagare, till exempel längs sprickor, kunde isen gröpa ur långsträckta dalar och bassänger. När isen smälte fylldes de med vatten. Många av sjöarna i fjällen och i Norrland har bildats på det här sättet.
Morän som dämmer upp vattnet
Isen lämnade efter sig morän, en blandning av sten, grus och finare material. Ryggar av morän kan fungera som naturliga dammar som stänger av en dal, så att vattnet samlas bakom dem.
Dödisgropar
Ibland lossnade stora isblock från isen och täcktes av sand och grus. När blocken långt senare smälte sjönk marken ihop, och kvar blev en grop. Många små och runda skogssjöar är sådana dödisgropar.
Hård berggrund håller kvar vattnet
Större delen av Sverige vilar på gammalt och hårt urberg, till exempel gnejs och granit. Vatten tränger dåligt igenom sådant berg, och därför rinner det inte undan. Dessutom är klimatet svalt nog för att det ska falla mer nederbörd än vad som hinner avdunsta. Det ger ett stadigt tillskott av vatten till sjöar och åar.
Landhöjningen flyttade kusten
När det tunga istäcket försvann började marken resa sig, och det gör den fortfarande. Vid Höga kusten handlar det om ungefär åtta millimeter per år. Havsvikar som tidigare stod i kontakt med havet snördes med tiden av och blev insjöar.
Mälaren är ett bra exempel. Den var länge en vik av Östersjön, men landhöjningen stängde av den från havet under medeltiden.
Sveriges största sjöar
| Sjö | Area, cirka | Landsdel |
|---|---|---|
| Vänern | 5 650 km² | Götaland |
| Vättern | 1 900 km² | Götaland |
| Mälaren | 1 100 km² | Svealand |
| Hjälmaren | 480 km² | Svealand |
| Storsjön | 460 km² | Norrland |
Vänern är den största sjön i EU, och Hornavan i Lappland är Sveriges djupaste sjö med sina 221 meter.
Alla sjöar skapades inte av isen
Isen är den viktigaste förklaringen, men inte den enda. Vättern ligger i en sänka som bildades av rörelser i jordskorpan, långt före den senaste istiden. Siljan i Dalarna ligger i en ringformad struktur som skapades av ett meteoritnedslag för omkring 377 miljoner år sedan.
Varför spelar sjöarna roll?
Sjöarna är mer än vackra platser att bada vid. De har stor betydelse både för människor och natur.
- De ger dricksvatten, till exempel från Mälaren till Stockholmsområdet.
- De är livsmiljöer för fiskar, fåglar och många andra arter.
- De ingår i vattensystem som används för vattenkraft.
- De ger möjligheter till fiske, bad och friluftsliv.
Se videon
Videon laddas från YouTube när du klickar.
