Vem var Gustav Vasa och hur blev han Sveriges kung?

Gustav Vasa är en av de mest kända personerna i Sveriges historia. Han ledde ett uppror mot den danske kungen Kristian II, valdes till kung 1523 och styrde landet fram till sin död 1560. Under hans tid lämnade Sverige Kalmarunionen och blev ett eget rike med en stark kungamakt.

Sverige före Gustav Vasa

Sedan 1397 hade Danmark, Norge och Sverige varit förenade i Kalmarunionen, med en gemensam monark. I praktiken var samarbetet ofta spänt. Under långa perioder styrdes Sverige av riksföreståndare, och stormännen var oense om unionen skulle bevaras eller inte.

I början av 1500-talet skärptes konflikten. Riksföreståndaren Sten Sture den yngre låg i strid med ärkebiskop Gustav Trolle, som stod på unionskungens sida. År 1520 gick Kristian II till anfall, Sten Sture sårades dödligt och de danska styrkorna tog kontrollen över stora delar av landet.

Stockholms blodbad blev en vändpunkt

Gustav Eriksson, som han hette under sin livstid, föddes troligen 1496 i en svensk adelsfamilj. Namnet Vasa, som kommer från släktvapnet, började användas först senare. Som ung togs han som gisslan till Danmark, men han lyckades fly och nådde Sverige igen 1520.

I november samma år lät Kristian II avrätta mer än 80 människor i Stockholm, däribland biskopar, adelsmän och borgare. Händelsen kallas Stockholms blodbad. Bland de avrättade fanns Gustavs far, Erik Johansson. Händelsen gjorde motståndet mot kungen starkare och gav Gustav ett personligt skäl att gå till strid.

Upproret i Dalarna

Gustav reste till Dalarna för att få allmogen med sig. Traditionen berättar att han först fick nej i Mora och gav sig av mot Norge på skidor, men att två skidlöpare hann ikapp honom i Sälen sedan dalkarlarna ändrat sig. Det är den berättelsen som Vasaloppet mellan Sälen och Mora bygger på.

Under 1521 växte upproret och Gustav utsågs till riksföreståndare. Han fick också hjälp av hansestaden Lübeck med soldater, fartyg och pengar. Stödet var avgörande, men det kostade: skulden till Lübeck påverkade hans politik under många år.

Kung den 6 juni 1523

Den 6 juni 1523 valdes Gustav till kung i Strängnäs. Samma månad föll Stockholm, och för Sveriges del var Kalmarunionen i praktiken över. Datumet är en av anledningarna till att Sverige i dag firar nationaldag den 6 juni.

Reformationen och kyrkans tillgångar

Den nye kungen behövde pengar, inte minst för att betala Lübeck. Vid riksdagen i Västerås 1527 fick han igenom beslut som gav kronan kontroll över stora delar av kyrkans egendomar. Samtidigt spreds lutherska idéer genom reformatorer som bröderna Olaus och Laurentius Petri.

År 1541 gavs hela Bibeln ut på svenska. Gustav Vasas bibel fick stor betydelse för hur det svenska skriftspråket utvecklades.

Ett starkare rike och en ärftlig krona

Gustav Vasa samlade makten hos kungen och byggde upp en effektivare förvaltning med fogdar, skatter och noggrann bokföring. Styret var hårt, och flera uppror bröt ut. Det största var Dackefejden 1542–1543, då bönder i Småland reste sig under ledning av Nils Dacke.

Vid riksdagen i Västerås 1544 beslutades att kronan skulle gå i arv inom hans släkt. Sverige blev därmed ett arvrike, och tre av hans söner kom senare att bli kungar: Erik XIV, Johan III och Karl IX.

Viktiga årtal i korthet

Varför minns vi honom i dag?

Länge framställdes Gustav Vasa som en landsfader och befriare. Senare historiker har också lyft fram hans hårda styre och hur han själv formade bilden av sig. Mycket av det vi vet kommer från krönikor som skrevs på kungens uppdrag, och därför behöver de läsas källkritiskt.

• Han avslutade Sveriges del i Kalmarunionen.
• Han lade grunden till en stark centralmakt.
• Han drev igenom reformationen, som förändrade kyrkan och språket.
• Berättelserna om honom lever vidare, till exempel i Vasaloppet.