Så läser du ett svenskt terminsbetyg

Ett svenskt terminsbetyg läser du ämne för ämne. A, B, C, D och E är godkända betyg, medan F betyder att eleven ännu inte uppfyller kraven för ett godkänt betyg i ämnet. Ett streck är något annat än F: det betyder att läraren saknar tillräckligt underlag för att sätta ett betyg. Om du har ett schweiziskt skolbetyg, ett så kallat Zeugnis, framför dig är det viktigt att inte översätta siffrorna direkt till svenska bokstäver. Schweiz använder ofta en skala från 1 till 6, medan Sverige använder A–F, och både dokumentens innehåll och reglerna bakom dem kan skilja sig åt.

Vilket betygsdokument läser du?

Innan du tolkar bokstäverna behöver du veta vilken typ av dokument du har. I Sverige förekommer flera former av bedömning och betyg under en elevs skoltid. De har olika syften, och det kan få stora konsekvenser om ett terminsbetyg blandas ihop med ett slutbetyg.

Terminsbetyg i grundskolan

Elever i grundskolan får terminsbetyg från höstterminen i årskurs 6. Betyg sätts sedan i slutet av varje termin. Terminsbetyget visar vilken bedömning läraren gör av elevens kunskaper i varje ämne vid just den tidpunkt då betyget sätts. Det är alltså inte en prognos, inte ett löfte om ett framtida slutbetyg och inte en sammanräkning av tidigare terminsbetyg.

Mer information om när betyg sätts finns på Skolverkets sida om terminsbetyg. Där framgår att slutbetyg sätts när årskurs 9 avslutas eller när undervisningen i ett ämne avslutas.

Omdömen före årskurs 6

I förskoleklass ges inga terminsbetyg. Detsamma gäller i grundskolans årskurs 1–5. Elever och vårdnadshavare kan däremot få information om elevens kunskapsutveckling och skriftliga omdömen. Ett sådant omdöme ska inte läsas som en dold betygsbokstav. Det är ett underlag för att beskriva elevens utveckling och vad undervisningen ska hjälpa eleven vidare med.

På Utbildningsguidens information om grundskolan beskrivs att betyg ges en gång per termin från årskurs 6 och att slutbetyget i årskurs 9 används vid ansökan till gymnasieskolan.

Slutbetyg i årskurs 9

När eleven går ut årskurs 9 får eleven ett slutbetyg. Det är ett centralt dokument vid övergången till gymnasiet. Slutbetyget används för att avgöra om eleven är behörig till ett visst nationellt gymnasieprogram och för att beräkna meritvärdet i urvalet till utbildningsplatser.

Det betyder inte att en enda bokstav berättar allt om elevens framtid. För att förstå möjligheterna behöver man se hela betygsbilden: vilka ämnen som är godkända, vilken typ av program eleven vill söka och vilka särskilda behörighetskrav som gäller för programmet.

Så fungerar betygsskalan A–F

Den svenska betygsskalan har sex steg: A, B, C, D, E och F. A är det högsta betyget. B, C, D och E är också godkända betyg, medan F är ett icke godkänt betyg. Skalan är nationell och används i de sammanhang där Sverige har den nuvarande A–F-skalan.

Skolverkets sida om betygsskalan förklarar att A–E är godkända betyg och att F betyder att eleven inte har uppnått kraven för E. Där förklaras också att ett streck innebär att läraren saknar underlag för att sätta betyg, till exempel på grund av frånvaro.

B och D är egna betygssteg

B och D är inte kommentarer eller tillfälliga markeringar. De är riktiga betygssteg i skalan. Det kan vara lockande att beskriva B som ”nästan A” och D som ”nästan C”, men en sådan förenkling räcker inte för att förstå varför läraren har satt ett visst betyg. Läraren gör en samlad bedömning av elevens kunskaper i relation till betygskriterierna i ämnet.

En elev kan därför inte själv räkna ut sitt terminsbetyg genom att ta ett medelvärde av provresultat. Olika uppgifter kan visa olika delar av kunskaperna, och läraren behöver bedöma det samlade underlaget utifrån det aktuella ämnets kriterier.

F handlar om ett ämne, inte om elevens värde

F beskriver elevens kunskaper i ett visst ämne vid tidpunkten för betygssättningen. Det säger inte att eleven är mindre kapabel, mindre ambitiös eller saknar möjlighet att lyckas senare. Orsakerna kan vara olika: eleven kan behöva mer tid i undervisningen, ha missat viktiga moment, ha haft hög frånvaro eller behöva stöd för att visa sina kunskaper.

Det mest hjälpsamma efter ett F är att gå från oro till konkreta frågor. Vad har eleven redan visat? Vilka kunskaper behöver utvecklas? Finns det planerat stöd? Vad kan eleven göra under kommande undervisning för att få fler möjligheter att visa sina kunskaper?

F och streck är inte samma sak

Skillnaden mellan F och streck är särskilt viktig när ett betygsdokument ska läsas inför gymnasieval, skolbyte eller ett samtal med skolan. Båda markeringarna kan innebära att eleven inte får poäng för ämnet i meritvärdet, men de beskriver inte samma situation.

När läraren sätter F

F sätts när läraren har bedömningsunderlag men underlaget visar att eleven ännu inte har nått upp till kraven för E. Läraren har alltså kunnat göra en bedömning av elevens kunskaper, men bedömningen leder inte till ett godkänt betyg.

När läraren sätter streck

Ett streck betyder att läraren saknar underlag för att sätta ett betyg. Det kan exempelvis bero på att eleven har varit frånvarande under en stor del av undervisningen. Det går inte att utgå från att ett streck automatiskt betyder låg kunskapsnivå, eftersom själva betydelsen är att underlaget inte räcker för en betygsbedömning.

Om det finns ett streck på betyget bör eleven och vårdnadshavaren kontakta skolan utan dröjsmål. Fråga vad som saknas, varför underlaget saknas och vad skolan och eleven kan göra framåt. Det är viktigare att få en tydlig plan än att enbart jämföra strecket med en bokstav på skalan.

Bedömning är mer än provpoäng

Prov kan vara viktiga delar av lärarens bedömningsunderlag, men ett betyg är inte ett enkelt provgenomsnitt. Muntliga uppgifter, skriftliga arbeten, praktiska moment och andra sätt att visa kunskaper kan vara relevanta, beroende på ämnet och undervisningen.

”Betyget ska uttrycka i vilken utsträckning eleven uppfyller de nationella betygskriterierna i respektive ämne.”

Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet – LGR22, Skolverket

Detta är anledningen till att frågan ”vilket snitt har eleven på proven?” inte alltid ger ett svar på vilket betyg eleven får. Ett bättre samtal utgår från vilka delar av ämnet eleven har visat kunskaper i, hur läraren har kunnat bedöma dem och vad nästa steg i lärandet är.

Så läser du betyget ämne för ämne

Ett terminsbetyg blir mer begripligt när det läses systematiskt. Börja med dokumentets grunduppgifter och gå sedan igenom varje ämne. Undvik att först jämföra med kompisar, syskon eller tidigare generationers betygssystem. En sådan jämförelse kan skapa oro utan att förklara vad eleven faktiskt behöver göra.

• Kontrollera vilken elev, skola, årskurs och termin dokumentet gäller.
• Läs ämnesraderna en i taget, till exempel engelska, matematik, svenska, svenska som andraspråk eller idrott och hälsa.
• Notera om det står en bokstav, F eller streck i varje ämne.
• Identifiera vilka ämnen som är särskilt viktiga för elevens planerade gymnasieval.
• Se jämförelser med tidigare betyg som en signal att fråga vidare, inte som ett bevis på att något har blivit rätt eller fel.
• Skriv ned frågor inför samtal med mentor, ämneslärare eller studie- och yrkesvägledare.

Om en elev till exempel har C i matematik en termin och D nästa termin går det inte att avgöra orsaken genom att bara se bokstäverna. Undervisningsinnehållet kan ha ändrats, eleven kan ha fått möjlighet att visa andra kunskaper eller lärarens samlade underlag kan se annorlunda ut. Samma sak gäller när ett betyg höjs. Ett nytt betyg visar lärarens bedömning vid den aktuella tidpunkten.

Frågor som gör betyget användbart

Ett betyg blir mest användbart när det leder till en konkret plan. Eleven kan be läraren förklara bedömningen på ett sätt som går att använda i nästa arbetsområde. Det är ofta mer hjälpsamt att fråga vad eleven behöver utveckla än att enbart fråga varför bokstaven inte blev högre.

• Vilka kunskaper har eleven visat som ligger till grund för betyget?
• Vilka delar av ämnet behöver eleven främst arbeta vidare med?
• Finns det något bedömningsunderlag som saknas?
• Hur kan eleven få möjlighet att visa sina kunskaper i kommande undervisning?
• Vilket stöd, vilka anpassningar eller vilken planering finns om eleven riskerar att inte nå godkänt?
• Hur påverkar betyget elevens tänkta val till gymnasiet?

Betyg, behörighet och meritvärde vid gymnasievalet

Vid ansökan till gymnasieskolan måste två saker hållas isär: behörighet och meritvärde. Behörighet handlar om vilka ämnen eleven måste ha godkänt i för att få söka ett program. Meritvärdet är summan av betygspoäng och används för urvalet när fler behöriga elever söker än det finns platser.

Behörighet till gymnasieprogram

För behörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen. För behörighet till ett högskoleförberedande program krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i minst nio andra ämnen.

Vissa högskoleförberedande program har dessutom krav på godkänt betyg i specifika ämnen. Därför räcker det inte att bara räkna hur många godkända betyg eleven har. Den som planerar ett gymnasieval bör kontrollera kraven för just det program som är aktuellt och ta hjälp av skolans studie- och yrkesvägledare vid osäkerhet.

Så räknas meritvärdet

Meritvärdet från grundskolan räknas normalt på de 16 bästa betygen. A ger 20 poäng, B ger 17,5, C ger 15, D ger 12,5, E ger 10 och F ger 0 poäng. Moderna språk som språkval kan i vissa situationer räknas som ett sjuttonde betyg. På Utbildningsguidens sida om att räkna ut meritvärdet från grundskolan finns en tydlig förklaring av poängen.

1. Ta fram slutbetyget, eller använd aktuella terminsbetyg för att få en preliminär bild.
2. Kontrollera först behörighetskraven för det program eleven vill söka.
3. Omvandla de 16 bästa betygen till poäng enligt A–F-skalan.
4. Undersök om moderna språk kan räknas som ett extra betyg.
5. Prata med studie- och yrkesvägledaren om programval, behörighet och alternativa vägar.

Meritvärdet är viktigt i antagningen, men det är inte ett heltäckande mått på en elevs intressen, studieteknik, motivation eller framtida möjligheter. Det är ett urvalsunderlag bland andra delar av elevens utbildningsplanering.

Jämförelse med ett schweiziskt Zeugnis

Den som söker information om hur man läser ett schweiziskt skolbetyg behöver veta att Schweiz inte har ett enda enhetligt system för alla kantoner. I många fall används skalan 1–6, där 6 är högst. Normalt betyder 4 att prestationen är tillräcklig eller godkänd, medan betyg under 4 bedöms som otillräckliga.

”6 är bäst, 4 är tillräckligt/godkänt och lägre än 4 är otillräckligt.”

EDK, Schülerinnen- und Schülerbeurteilung: Noten, Lernbericht, andere Verfahren

Detta ger en första orientering, men det är inte en tabell för att översätta schweiziska siffror till svenska A–F-betyg. En schweizisk fyra ska alltså inte automatiskt skrivas om till ett svenskt E. Ämnenas innehåll, kriterierna, skolformen, elevens ålder och de regionala reglerna kan skilja sig åt.

Varför direkt omräkning blir fel

I Sverige uttrycker betygen A–F en bedömning i förhållande till svenska nationella betygskriterier. I Schweiz kan både bedömningsformer och dokumentens innehåll variera mellan kantoner. Ett schweiziskt Zeugnis kan dessutom innehålla bedömningar av arbetsvanor, lärande eller socialt beteende. Sådana uppgifter har inte nödvändigtvis en direkt svensk motsvarighet på ett terminsbetyg.

Om ett utländskt betyg ska användas vid skolplacering eller vid övergång till svensk utbildning bör hela originaldokumentet lämnas till den mottagande skolan. Skolan kan då bedöma dokumentet i sitt sammanhang. Att själv försöka omvandla varje siffra till en svensk bokstav riskerar att ge en felaktig bild av elevens tidigare studier.

Det viktigaste att kontrollera i ett schweiziskt dokument

• Vilken kanton och vilken skola har utfärdat dokumentet?
• Vilken årskurs och skolform gäller betyget?
• Vilken betygsskala anges i dokumentet?
• Avser bedömningen ämneskunskaper, arbetsbeteende, socialt beteende eller flera olika delar?
• Behöver dokumentet översättas eller förklaras av den utfärdande skolan?

Vanliga frågor

Är ett streck samma sak som F?

Nej. F är ett satt betyg och betyder att läraren bedömer att eleven ännu inte har nått kraven för E. Ett streck betyder att läraren saknar underlag för att sätta betyg. Det kan exempelvis hänga samman med frånvaro, men skolan behöver förklara elevens konkreta situation.

Får elever betyg i förskoleklass?

Nej. I förskoleklass ges inga terminsbetyg. I grundskolan börjar terminsbetyg ges från höstterminen i årskurs 6. Elever i de tidigare årskurserna kan få annan information om hur deras kunskaper utvecklas.

Kan man räkna ut betyget genom att ta snittet på proven?

Nej. Ett betyg är en samlad bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna i ämnet. Provresultat kan ingå i underlaget, men ett betyg är inte ett automatiskt matematiskt medelvärde av poäng från prov och uppgifter.

Kan ett schweiziskt betyg 4 översättas direkt till ett svenskt E?

Nej. En fyra är normalt godkänd i den vanliga schweiziska 1–6-skalan, men det innebär inte att den har en officiell direkt motsvarighet i den svenska A–F-skalan. Regler, ämnesinnehåll och dokument kan skilja mellan kantoner och skolor.

Vad används slutbetyget från årskurs 9 till?

Slutbetyget används vid ansökan till gymnasieskolan. Det avgör dels om eleven har behörighet till ett program, dels vilket meritvärde eleven har när platser fördelas mellan behöriga sökande.

Sammanfattning

Ett svenskt terminsbetyg ska läsas ämne för ämne och i sitt sammanhang. A–E är godkända betyg, F är ett icke godkänt betyg och ett streck betyder att läraren saknar underlag för att sätta betyg. Betyg är inte genomsnitt av provresultat, utan samlade bedömningar av elevens kunskaper i relation till nationella betygskriterier.

Från årskurs 6 får elever terminsbetyg, och i årskurs 9 får de slutbetyg som används vid gymnasievalet. Vid det valet måste både behörighet och meritvärde kontrolleras. Om betyget är schweiziskt bör du undvika direkt omräkning till svenska bokstäver. Kontrollera i stället kanton, skolform, skala och vad dokumentet faktiskt bedömer, och låt den mottagande svenska skolan bedöma handlingen när det behövs.

Referenser

1. Skolverket: Betygsskalan
2. Skolverket: Terminsbetyg
3. Utbildningsguiden: Om grundskolan
4. Utbildningsguiden: Räkna ut ditt meritvärde från grundskolan
5. Skolverket: Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet – LGR22