HarmoS och vad som förändras i svensk skola
HarmoS-konkordatet är ett schweiziskt avtal som samordnar delar av den obligatoriska skolan mellan kantoner. För svenska familjer är den närmaste jämförelsen övergången till en tioårig grundskola, där förskoleklassen upphör som egen skolform och sexåringar börjar i årskurs 1. Artikeln reder ut skillnaderna, vad som ändras för elever och vårdnadshavare samt hur skolans årskurser påverkas.
Kort svar: HarmoS-konkordatet gäller Schweiz, inte Sverige. Det samordnar viktiga delar av den obligatoriska skolan mellan schweiziska kantoner. För den som bor i Sverige och undrar vad som motsvarar en sådan förändring är den viktigaste nyheten övergången till tioårig grundskola: förskoleklassen upphör som en egen skolform och sexåringar börjar i den nya årskurs 1. Det innebär en ny numrering av årskurserna och mer garanterad undervisningstid, men det betyder inte att barn ska börja skolan tidigare än i dag.
Vad är HarmoS-konkordatet?
Ordet konkordat betyder här en överenskommelse. HarmoS är en schweizisk överenskommelse mellan kantoner om att göra vissa grundläggande delar av den obligatoriska skolan mer enhetliga. Schweiz har ett starkt regionalt ansvar för skolan. Därför kan skolans organisation skilja sig mellan kantoner, till exempel när barn börjar, hur länge olika stadier pågår och hur undervisningen är upplagd.
HarmoS handlar framför allt om gemensamma ramar: ålder för skolstart, längd på utbildningssteg och gemensamma mål. Det är alltså inte en enskild kursplan eller en reform som automatiskt gäller överallt i landet. Avtalet blir bindande för de kantoner som ansluter sig. Därför behöver man alltid kontrollera vilken kanton ett barn bor i när man söker konkret information om skola i Schweiz.
Den vanliga frågan på portugisiska, ”concordato HarmoS o que muda”, betyder ungefär ”HarmoS-avtalet – vad förändras?”. Svaret beror därför först på vilket land frågan gäller. Om familjen ska flytta till Schweiz är HarmoS relevant som en förklaring till hur kantoner försöker samordna skolan. Om familjen bor i Sverige är det mer hjälpsamt att förstå den svenska skolstrukturen och den kommande tioåriga grundskolan.
Varför är jämförelsen med Sverige inte helt rak?
Sverige och Schweiz organiserar skolan på olika sätt. I Sverige är de centrala reglerna för skolformer, skolplikt och läroplaner nationella. Kommuner är huvudmän för kommunala skolor och fristående skolor har andra huvudmän, men verksamheten omfattas av samma nationella ramar. I Schweiz är kantonernas ansvar större. HarmoS är därför ett sätt att skapa samordning mellan regionala system.
Det innebär att den svenska förändringen inte är ett ”HarmoS för Sverige”. Den är en nationell förändring av hur den obligatoriska utbildningen delas in. För vårdnadshavare är dock kärnfrågan liknande: Vilken årskurs börjar barnet i, hur länge pågår den obligatoriska skolan och vad händer med övergången mellan skolans olika delar?
En översikt över hur svensk skola är uppbyggd finns hos Information Sverige. Där beskrivs bland annat förskola, förskoleklass, grundskola och gymnasium. För nyinflyttade familjer är det viktigt att skilja mellan förskola, som är en frivillig verksamhet, och skolformer som omfattas av skolplikt.
Den svenska förändringen: tioårig grundskola
Den svenska reformen innebär att grundskolan blir tioårig. I stället för att förskoleklassen ligger som en egen skolform före grundskolan blir den första delen av barnets obligatoriska skolgång den nya årskurs 1. Barn som tidigare skulle ha börjat i förskoleklass börjar alltså i grundskolans årskurs 1 vid sex års ålder.
Den centrala förändringen är därför organisatorisk men också pedagogisk. Förskoleklassens undervisning och grundskolans första år ska knytas samman inom en och samma skolform. Avsikten är att skapa en tydligare och mer sammanhållen grund för bland annat läsning, skrivning och matematik. Reformen innebär också att den garanterade undervisningstiden utökas med 534 timmar.
”Med en tioårig grundskola lägger vi mer fokus på grundläggande färdigheter, som att läsa, skriva och räkna.”
Lotta Edholm, Regeringen
Det är viktigt att förstå vad förändringen inte innebär. Barn börjar inte vid fem års ålder, och det tillkommer inte ett extra år efter dagens årskurs 9 som en ny obligatorisk skolgång för redan inskrivna elever. I stället räknas den nuvarande förskoleklassdelen in i grundskolan och årskurserna numreras om för de elevgrupper som omfattas av reformen.
Så påverkas årskursernas namn
När den nya strukturen används blir den tidigare förskoleklassen årskurs 1. Därefter flyttas benämningarna upp ett steg. Dagens årskurs 1 motsvarar då årskurs 2, och den avslutande delen av grundskolan blir årskurs 10. Det är främst en förändring i struktur och benämning, men den kan få praktisk betydelse i information från skolan, i dokumentation och när familjer jämför skolgång mellan olika länder.
| Nuvarande benämning | Benämning i den nya strukturen | Praktisk innebörd |
|---|---|---|
| Förskoleklass | Årskurs 1 | Sexåringen börjar direkt i grundskolan. |
| Årskurs 1–3 | Årskurs 2–4 | De tidiga skolåren får nya årskursnummer. |
| Årskurs 4–6 | Årskurs 5–7 | Mellanstadiets placering får ny numrering. |
| Årskurs 7–9 | Årskurs 8–10 | Grundskolan avslutas i årskurs 10. |
Vad ändras för barnet och familjen?
För de flesta familjer kommer övergången i första hand att märkas i skolans språkbruk och planering. Ett barn som ska börja sin obligatoriska skolgång kommer att få information om årskurs 1, inte om förskoleklass. Vårdnadshavare kan också möta nya benämningar i ansökningar, kontakt med fritidshemmet, utvecklingssamtal och skolans lokala rutiner.
Det är samtidigt viktigt att inte blanda ihop årskursnumret med barnets kunskapsnivå. Ett barn som börjar i den nya årskurs 1 förväntas inte automatiskt kunna mer än ett barn som tidigare började i förskoleklass. Skolan ska fortfarande utgå från varje elevs förutsättningar och ge ledning och stimulans i undervisningen.
- Sexåringar som omfattas av den nya ordningen börjar i årskurs 1.
- Förskoleklass finns inte längre som en separat skolform.
- Grundskolan får tio årskurser i stället för nio.
- Den sammanlagda garanterade undervisningstiden ökar.
- Gymnasiet kommer fortfarande efter avslutad grundskola.
Familjer som har barn i olika åldrar kan under en övergångsperiod behöva vara extra noggranna. Syskon kan tillhöra olika strukturer beroende på när de påbörjade sin skolgång. Fråga därför alltid den aktuella skolan hur årskurser, övergångar och information hanteras för just ditt barn.
Vad händer med fritidshem, stöd och lärare?
Fritidshemmet är en egen verksamhet som ofta finns i anslutning till skoldagen för yngre elever. Att förskoleklassen upphör som egen skolform betyder inte att fritidshemmet försvinner. Däremot kan skolor behöva anpassa sina rutiner, sina system och sin kommunikation så att de passar den nya årskursindelningen.
Elever som behöver extra anpassningar eller särskilt stöd ska fortsatt få stöd utifrån sina behov. En förändrad benämning på första skolåret får inte innebära att utredning, stödinsatser eller samverkan med elevhälsan fördröjs. Vårdnadshavare bör kontakta mentor, rektor eller elevhälsa om de är osäkra på hur barnets behov följs upp i övergången.
Även lärare påverkas av reformen. Behörigheter och lärarlegitimationer behöver fungera med den nya årskursnumreringen. Övergångsregler ska göra att kompetens som används i förskoleklass och de tidiga skolåren kan tas till vara. För familjer är den viktigaste frågan inte exakt vilken administrativ regel som gäller, utan att undervisningen leds av rätt kompetens och att skolan kan förklara hur undervisningen organiseras.
Undervisningstid beslutas inom nationella ramar och fördelas genom skolans schema. Skolverket beskriver på sin sida om undervisningstid, lärotider och schema hur ansvar och tidsramar hänger ihop. Det är en bra utgångspunkt om du vill förstå skillnaden mellan garanterad undervisningstid och hur en enskild skolvecka ser ut.
Så förbereder du dig som vårdnadshavare
Det bästa är att utgå från barnets egen situation i stället för att försöka översätta alla detaljer från ett annat land. Om ni flyttar från Schweiz, Portugal eller ett annat land kan tidigare skolår ha andra namn och olika längd. Skolan eller kommunen gör en bedömning av placering utifrån barnets ålder, tidigare skolgång och behov.
- Kontrollera vilken årskurs barnet ska börja i enligt den information ni får från kommunen eller skolan.
- Be om skriftlig information om övergången om barnet berörs av en ändrad årskursbenämning.
- Berätta om barnets tidigare skolgång, språk och eventuella stödbehov redan vid inskrivningen.
- Fråga hur fritidshem, skolskjuts, måltider och överlämningar organiseras.
- Spara intyg, omdömen och annan dokumentation från tidigare skolor.
För barn som nyligen kommit till Sverige kan det dessutom vara viktigt med studiehandledning på modersmål, undervisning i svenska som andraspråk eller andra stödinsatser. Kommunen och skolan ska ge information om vilken skolplats barnet erbjuds och hur introduktionen går till. I Stockholm finns exempelvis information om skolplikt och placering på stadens sida om compulsory school. Lokala rutiner kan skilja sig, men nationella regler gäller oavsett kommun.
Vanliga frågor
Är HarmoS samma sak som den svenska tioåriga grundskolan?
Nej. HarmoS är en schweizisk överenskommelse mellan kantoner. Den svenska tioåriga grundskolan är en nationell förändring av skolans struktur. Båda berör skolstart och skolans organisation, men de sker i olika utbildningssystem och har olika juridisk grund.
Börjar barn tidigare i skolan när grundskolan blir tioårig?
Nej. Barn börjar fortfarande sin obligatoriska skolgång vid sex års ålder. Skillnaden är att starten sker i årskurs 1 i grundskolan i stället för i en separat förskoleklass.
Blir gymnasiet längre eller kortare?
Nej, förändringen gäller grundskolans organisation. Efter avslutad grundskola söker eleven vidare till gymnasiet. Gymnasieskolan är en egen skolform och påverkas inte genom att grundskolans första år får en ny placering och numrering.
Gäller samma regler i hela Sverige?
De nationella reglerna gäller i hela landet, men kommuner och skolor kan behöva lösa praktiska frågor på olika sätt. Det kan handla om information till vårdnadshavare, skolans lokaler, schema och övergången för elevgrupper som redan går i skolan.
Sammanfattning
HarmoS är ett schweiziskt avtal som ska göra centrala delar av den obligatoriska skolan mer lika mellan kantoner. Det ska inte förväxlas med svensk skollagstiftning. Den mest relevanta svenska jämförelsen är övergången till en tioårig grundskola: förskoleklassen upphör som en separat skolform, sexåringar börjar i årskurs 1 och grundskolan avslutas i årskurs 10.
För barnet innebär förändringen främst en ny och mer sammanhållen skolstruktur. För vårdnadshavare innebär den nya benämningar och behov av att följa skolans information, särskilt om barnet börjar skolan under övergången. Vid frågor om skolplacering, stöd eller fritidshem är den egna kommunen och skolan alltid den viktigaste kontakten.
