PER förklarat för svenska elever och vårdnadshavare

Plan d’études romand, förkortat PER, är läroplanen för den obligatoriska skolan i franskspråkiga Schweiz. Den beskriver vad elever ska få möjlighet att lära sig under skolgången och vilka förväntade nivåer som finns i slutet av olika skolcykler. För den som känner till svensk skola är den närmaste motsvarigheten Lgr22 tillsammans med grundskolans kursplaner. PER är alltså inte ett enskilt läromedel, ett prov eller en individuell studieplan, utan ett styrdokument som hjälper skolor och lärare att planera undervisningen.

Sökningen ”Plan d’études romand per explicado” blandar franska och portugisiska och betyder ungefär ”förklara Plan d’études romand”. Här får du en svensk förklaring, med ord och jämförelser som fungerar för elever, vårdnadshavare och lärare i Sverige. Jämförelsen är användbar, men systemen är inte identiska: PER hör hemma i en schweizisk, kantonal skolorganisation, medan svensk skola styrs av svenska nationella regler och styrdokument.

Vad är Plan d’études romand?

PER är den gemensamma referensen för lärandemål i franskspråkiga och tvåspråkiga kantoner i västra Schweiz. Den omfattar i huvudsak innehållet i den elvaåriga obligatoriska skolan. Enligt översikten över innehållet anger dokumentet både vad eleverna ska arbeta med och vilka nivåer som ska nås vid slutet av varje cykel.

Namnet kan delas upp så här:

• Plan d’études betyder studieplan eller läroplan.
• Romand syftar på Romandie, den franskspråkiga delen av Schweiz.
• PER är den vanliga förkortningen som används av skolor, lärare och myndigheter.

PER ger alltså en gemensam riktning i ett område där utbildningen i praktiken organiseras inom olika kantoner. Den gör det tydligare vad elever förväntas möta i undervisningen, även när de byter skola eller när skolor arbetar med olika läromedel och arbetssätt.

För en svensk läsare är det viktigt att skilja på vad elever ska lära sig och hur läraren undervisar. PER anger mål och innehåll, men avgör inte i detalj vilken bok som används, hur varje lektion ser ut eller exakt i vilken ordning alla moment behandlas. På samma sätt kan svenska lärare välja metoder och material inom ramen för läroplan och kursplaner.

PER:s tre huvuddelar

Kantonen Vaud beskriver PER som uppbyggd av tre delar: ämnesområden, allmän bildning och övergripande förmågor. Tillsammans visar de att skolans uppdrag är bredare än att samla faktakunskaper i separata ämnen. Elever behöver både utveckla ämneskunskaper, orientera sig i viktiga samhälls- och livsfrågor samt träna sätt att lära och samarbeta.

Ämnesområden

Ämnesområdena samlar kunskaper och färdigheter inom skolans olika innehåll. Det kan jämföras med de svenska ämnenas kursplaner, exempelvis svenska, matematik, engelska, naturorienterande ämnen, samhällsorienterande ämnen, idrott och hälsa, bild och musik. I både PER och den svenska modellen behöver läraren utgå från att undervisningen har ett tydligt ämnesinnehåll.

När en elev eller förälder läser PER är det klokt att börja med det relevanta ämnesområdet. Där kan man se vilka lärandemål som är kopplade till det område eleven arbetar med. Dokumentet blir därmed ett stöd för att förstå undervisningens långsiktiga riktning, inte bara vad som ska göras under en enskild vecka.

Allmän bildning

Allmän bildning handlar om frågor som inte enbart ryms i ett skolämne. Det kan handla om att orientera sig i samhället, göra genomtänkta val, förstå hälsa, möta kulturella uttryck eller utveckla ett ansvarsfullt förhållningssätt. Detta påminner om att svensk skola har ett brett demokrati- och samhällsuppdrag, utöver de specifika ämnesmålen.

Det betyder inte att allmän bildning alltid ska undervisas i ett fristående pass. Den kan vävas in när klassen arbetar med texter, undersöker en fråga, samtalar om källor eller genomför ett praktiskt projekt. Det viktiga är att skolan ser dessa delar som planerade inslag i utbildningen, inte som något som uppstår av en slump.

Övergripande förmågor

Övergripande förmågor är sådant som hjälper eleven att använda sina kunskaper i flera situationer. Exempel kan vara att samarbeta, kommunicera, tänka kritiskt, välja arbetssätt och utveckla strategier för lärande. De är inte ett extra ämne som läggs ovanpå resten av skoldagen. I stället behöver de tränas i samband med att eleverna arbetar med ämnesinnehåll.

En elev kan exempelvis visa en övergripande förmåga genom att planera hur en uppgift ska lösas, lyssna på en annan elevs resonemang, revidera en text efter respons eller förklara varför en källa verkar trovärdig. Förmågan blir då konkret och kopplad till en faktisk uppgift.

Hur PER är organiserad i skolcykler

En central idé i PER är att den obligatoriska skolan delas in i cykler. Målen sätts i relation till slutet av respektive cykel, vilket gör att progressionen kan ses över flera år. Detta skiljer sig från att läsa varje årskurs helt isolerat. Lärare behöver fortfarande planera undervisning för en viss grupp elever, men de kan samtidigt se vart lärandet är på väg på längre sikt.

För vårdnadshavare kan ett cykelperspektiv vara hjälpsamt. Ett mål behöver inte vara helt uppnått tidigt i en cykel. Eleven ska få återkomma till viktiga idéer, ord, metoder och färdigheter, med ökande krav och mer självständighet. Om en elev har svårt i ett område är den rimliga frågan därför inte bara ”kan eleven detta just nu?”, utan också ”vilket nästa steg behöver eleven för att utvecklas?”.

I Sverige används andra indelningar och andra formuleringar i styrdokumenten. Ändå är tanken om progression välbekant. Grundskolans kursplaner beskriver ett långsiktigt lärande, och undervisningen behöver bygga vidare på tidigare kunskaper. I den svenska läroplanen finns dessutom delar som gäller skolans värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer, vid sidan av ämnenas kursplaner.

PER och Lgr22: likheter och viktiga skillnader

Det är rimligt att säga att PER motsvarar Lgr22 tillsammans med kursplanerna, snarare än att PER är en direkt översättning av en enda svensk del. Båda systemen beskriver skolans uppdrag på flera nivåer. De behandlar både det ämnesspecifika lärandet och sådant som sträcker sig över ämnesgränserna.

Skolverkets samlade sida om Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22 visar att den svenska läroplanen omfattar värdegrund, övergripande mål, avsnitt för förskoleklass och fritidshem samt kursplaner för grundskolans ämnen. Det är därför missvisande att endast kalla Lgr22 en ämneslista. Precis som PER rymmer den en större syn på utbildning.

”Det är läroplanen och kursplanerna som styr utbildningen och undervisningen i grundskolan.”

Skolverket

Citatet hjälper till att förklara den svenska jämförelsen. En lärare kan ha stor professionell frihet i val av exempel, texter, laborationer, digitala verktyg och lektionsupplägg, men undervisningen behöver hållas inom styrdokumentens ram. Det gäller på liknande sätt när man försöker förstå PER: dokumentet ger riktningen, medan den konkreta undervisningen planeras i skolan.

Det finns samtidigt viktiga skillnader. PER är utvecklad för franskspråkiga Schweiz och använder dess egna skolbegrepp, språkförhållanden och cykelindelning. Lgr22 gäller svensk grundskola, förskoleklass och fritidshem. Man ska därför inte försöka omvandla varje PER-mål till en svensk årskurs eller anta att bedömning, timplan och skolorganisation fungerar på samma sätt.

Den fullständiga svenska läroplanen kan också läsas i Skolverkets publicerade Lgr22-dokument. Där syns hur skolans uppdrag och mål samspelar med kursplanerna i ämnen som svenska, matematik, engelska och de samhällsorienterande ämnena.

Så läser du PER i praktiken

PER kan kännas omfattande vid första läsningen, särskilt för den som inte är van vid utbildningsfranska. Försök inte börja med att läsa allt från första till sista sidan. Utgå i stället från en konkret fråga: Vad ska eleven lära sig i ett visst ämne? Vilken utveckling förväntas under cykeln? Vilka förmågor tränas i arbetet?

1. Välj ämnesområde. Börja med exempelvis språk, matematik eller ett område som motsvarar natur- eller samhällsorientering.
2. Identifiera cykeln. Läs målen utifrån var eleven befinner sig i sin obligatoriska skolgång.
3. Skilj på innehåll och arbetssätt. Dokumentet kan ange vad eleven ska utveckla, men läraren avgör ofta hur klassen arbetar mot målet.
4. Leta efter samband. Fundera på hur allmän bildning och övergripande förmågor kommer in i arbetsområdet.
5. Ställ konkreta frågor till skolan. Be läraren visa hur ett aktuellt arbetsområde anknyter till målen, i stället för att bara fråga om eleven ligger ”före” eller ”efter”.

För den som vill se en koncentrerad originalöversikt finns dokumentet Plan d’études romand: Aperçu des contenus. Det är en användbar ingång när man behöver se strukturen utan att först läsa hela materialet i detalj.

Frågor vårdnadshavare kan ställa

Vårdnadshavare behöver inte kunna alla facktermer för att kunna följa skolgången. Bra frågor fokuserar på elevens lärande och nästa steg:

• Vilket mål arbetar klassen med just nu?
• Vad kan mitt barn redan, och vad behöver barnet öva vidare på?
• Hur får eleverna visa sina kunskaper på olika sätt?
• Vilka strategier kan vi använda hemma utan att göra skoluppgiften åt barnet?
• Hur kopplas detta arbete till andra ämnen eller övergripande förmågor?

Frågorna fungerar även i Sverige, med Lgr22 och kursplanerna som utgångspunkt. De leder ofta till mer användbara samtal än enbart frågor om resultat eller jämförelser med andra elever.

Vad PER inte är

Det är lätt att missförstå styrdokument, särskilt när de läses på ett annat språk. PER är inte en garanti för att varje elev lär sig på exakt samma sätt eller i samma takt. Ett gemensamt mål innebär inte att alla lektioner måste vara likadana. Elever kan behöva olika förklaringar, olika mycket tid och olika former av stöd för att kunna arbeta mot samma riktning.

PER är inte heller en personlig diagnos. Om en elev möter svårigheter behöver skolan analysera situationen tillsammans med eleven och vårdnadshavarna. Ett mål i en läroplan berättar vad utbildningen ska sträva mot, men förklarar inte ensamt varför en viss elev har svårt eller vilket stöd som är mest lämpligt.

Slutligen är PER inte samma sak som ett betygsdokument. Bedömning kan kopplas till mål, men läroplanens funktion är bredare: den ska stödja planering, progression och en gemensam förståelse av utbildningens innehåll. Det gäller även i Sverige, där styrdokumenten inte kan reduceras till prov eller betygskriterier.

Vanliga frågor

Är PER en läroplan eller ett läromedel?

PER är en läroplan, alltså ett styrdokument. Den anger en gemensam riktning för lärandet i den obligatoriska skolan i franskspråkiga Schweiz. Läromedel är däremot böcker, digitala tjänster, övningar och annat material som kan användas för att undervisa mot målen.

Är PER samma sak som Lgr22?

Nej, men PER kan jämföras med Lgr22 tillsammans med de svenska kursplanerna. Båda handlar om skolans uppdrag, kunskapsinnehåll och långsiktiga utveckling. De gäller dock olika länder och olika skolsystem, så begrepp, organisation och detaljer kan inte översättas rakt av.

Varför innehåller PER både ämnen och övergripande förmågor?

Skolan ska inte bara lära ut enskilda fakta. Elever behöver också kunna kommunicera, samarbeta, tänka igenom problem och använda kunskaper i nya situationer. När sådana förmågor tränas i samband med ämnesinnehåll blir de meningsfulla och möjliga att utveckla över tid.

Kan en svensk elev ha nytta av att läsa PER?

Ja, särskilt om eleven ska flytta till, studera i eller samarbeta med en skola i franskspråkiga Schweiz. Dokumentet kan också vara intressant för den som vill jämföra hur olika skolsystem formulerar mål. För en elev som går i svensk grundskola är dock Lgr22 och svenska kursplaner de styrdokument som skolan utgår från.

Var hittar jag den officiella informationen?

För PER är kantonen Vauds information och PER:s innehållsöversikt bra startpunkter. För svensk skola är Skolverkets publicering av Lgr22 den säkraste utgångspunkten. Använd helst myndighets- eller originalkällor när du behöver kontrollera hur ett mål är formulerat.

Sammanfattning

Plan d’études romand, PER, är läroplanen för den obligatoriska skolan i franskspråkiga Schweiz. Den anger vad elever ska utveckla under skolgången och beskriver förväntade nivåer vid slutet av olika cykler. Dess struktur bygger på tre delar: ämnesområden, allmän bildning och övergripande förmågor.

Den bästa svenska jämförelsen är Lgr22 tillsammans med ämnenas kursplaner. Båda modellerna visar att skolans uppdrag omfattar mer än enskilda ämnesfakta: elever ska också utveckla förmågor, värden och sätt att använda sina kunskaper. Skillnaden är att PER hör till den franskspråkiga schweiziska skolkontexten, medan svensk grundskola utgår från svenska styrdokument. Om du läser PER, börja med ett konkret ämne och en konkret fråga, och använd dokumentet för att förstå riktningen i undervisningen snarare än som en checklista för en enskild dag.

Referenser

1. État de Vaud: Plan d’études romand (PER).
2. Plan d’études romand: Aperçu des contenus.
3. Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22.
4. Skolverket: LGR22 Läroplan för grundskolan.