Vad är Lehrplan 21 och vad motsvarar den i Sverige?

Lehrplan 21 är läroplanen för den obligatoriska skolan i tyskspråkiga Schweiz. Den anger vad elever förväntas lära sig under sin skoltid, med tonvikt på de kompetenser de ska utveckla. Den närmaste svenska motsvarigheten är Lgr22, läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Jämförelsen är användbar, men systemen är inte identiska: Schweiz har kantoner med eget stort ansvar för skolan, medan svenska läroplaner och kursplaner är nationella styrdokument.

Vad betyder Lehrplan 21?

Ordet Lehrplan betyder läroplan på tyska. Siffran 21 syftar på en läroplan för utbildningen på 2000-talet, inte på en enskild årskurs eller ett visst ämne. Lehrplan 21 skapades för att samordna utbildningsmålen mellan de tyskspråkiga schweiziska kantoner som deltar i samarbetet. Den gäller alltså inte hela Schweiz på samma sätt som en svensk nationell läroplan gäller i hela Sverige.

Schweiz har flera språkregioner och utbildningssystemet är i hög grad organiserat av kantonerna. I tyskspråkiga Schweiz används Lehrplan 21 som gemensam referensram. I franskspråkiga delar finns i stället Plan d’études romand, och i Ticino används Piano di studio. Den schweiziska utbildningsdirektörskonferensen beskriver denna uppdelning på sin sida om schweiziska läroplaner.

”Der Lehrplan 21 beschreibt den bildungspolitisch legitimierten Auftrag der Gesellschaft an die Volksschule.”

Lehrplan 21/D-EDK

Citatet kan på svenska ungefär förstås som att Lehrplan 21 beskriver det utbildningsuppdrag som samhället har gett den obligatoriska skolan. Det betyder att dokumentet inte är en lärobok, ett veckoschema eller en lista över exakt vilka övningar läraren måste använda. Det är ett styrdokument som hjälper skolor och lärare att planera undervisning, följa elevers utveckling och skapa en gemensam riktning för utbildningen.

Så är Lehrplan 21 uppbyggd

En central idé i Lehrplan 21 är att undervisningen ska leda till kompetens. Med kompetens menas inte bara att kunna återge fakta. Eleven ska kunna använda kunskaper, färdigheter och förståelse i relevanta situationer. Det kan till exempel handla om att läsa och tolka olika texter, lösa matematiska problem, genomföra undersökningar, kommunicera på språk eller samarbeta i praktiska uppgifter.

Den obligatoriska skolan omfattar elva år och delas i Lehrplan 21 in i tre cykler. Indelningen gör det möjligt att beskriva progression över längre tid än en enda årskurs. Läraren kan då planera utifrån var eleven befinner sig i sin utveckling, samtidigt som det finns mål som visar riktningen för undervisningen.

Tabellen är en förenklad orientering, inte en exakt översättning mellan skolformer. Åldrar, årskurser och lokal organisering kan skilja sig åt. Det viktiga är att Lehrplan 21 är ordnad i längre utvecklingsfaser, medan svenska styrdokument bland annat använder kursplaner och bedömningsnivåer kopplade till grundskolans årskurser.

Kompetenser i centrum

Kompetensfokuset innebär att frågan inte bara blir vilket innehåll har läraren gått igenom? utan också vad kan eleven göra med sina kunskaper? En elev kan exempelvis behöva visa att hen kan använda matematiska begrepp i en problemlösningssituation, resonera om en samhällsfråga med relevanta perspektiv eller anpassa ett muntligt framförande till mottagare och syfte.

Det är dock viktigt att inte tolka kompetens som motsatsen till faktakunskaper. För att kunna använda kunskaper behövs också begrepp, fakta, metoder och övning. Lehrplan 21 beskriver ett samband mellan dessa delar, snarare än att ställa dem mot varandra.

Ämnen och övergripande uppdrag

Precis som i svenska styrdokument omfattar Lehrplan 21 flera ämnesområden och innehåller även bredare mål. Skolan ska inte bara förmedla ämneskunskaper utan också stödja elevernas personliga och sociala utveckling. För en vårdnadshavare kan dokumentet därför vara ett sätt att förstå skolans uppdrag på en övergripande nivå, även om den konkreta undervisningen planeras av lärare och skolor.

Vilken svensk läroplan motsvarar Lehrplan 21?

För de flesta svenska läsare är Lgr22 den tydligaste motsvarigheten. Lgr22 är Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Den används i svensk grundskola och innehåller skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt kursplaner för ämnena. Skolverket samlar den gällande läroplanen på sidan Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22.

En viktig skillnad är att Lgr22 är en del av Sveriges nationella styrning av skolan. Skollagen anger att läroplanen ska ange utbildningens värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer. Huvudmän och skolor har ansvar för hur verksamheten organiseras, men de ska följa de nationella regler och mål som gäller. Lehrplan 21 fyller en liknande pedagogisk funktion i sin region, men används inom ett system där kantonerna har en annan och mer självständig roll.

Lgr22 består av fler sammanhängande delar

För att förstå svensk skola räcker det inte att bara titta på en enskild kursplan. Lgr22 ska läsas som en helhet. I kursplanerna finns ämnets syfte, centrala innehåll och betygskriterier eller kriterier för bedömning. Skolverket förklarar hur lärare använder läroplanen och kursplanerna i undervisningen på sin sida om Lgr22 för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

• Värdegrund och uppdrag beskriver bland annat skolans demokratiska uppdrag och syn på utbildning.
• Övergripande mål och riktlinjer tydliggör ansvar som berör hela skolan, inte bara ett enskilt ämne.
• Kursplanernas syfte förklarar vilken riktning undervisningen ska ha och vilka förmågor eleverna ska få möjlighet att utveckla.
• Centralt innehåll anger sådant innehåll som undervisningen ska behandla.
• Betygskriterier eller kriterier för bedömning används som stöd när läraren bedömer elevens kunskaper.

Det finns alltså en tydlig parallell mellan att Lehrplan 21 beskriver vad elever ska utveckla och att Lgr22 beskriver skolans uppdrag samt ämnenas mål och innehåll. Men begreppen, den juridiska strukturen och ansvarsfördelningen är olika. Därför bör man undvika att översätta en schweizisk formulering direkt till en svensk bedömningssituation.

Viktiga skillnader mellan Schweiz och Sverige

Det kan vara lockande att säga att Lehrplan 21 är ”Schweiz Lgr22”. Det är en bra första förklaring, men den behöver nyanseras. Skillnaderna blir särskilt viktiga för familjer som flyttar, för lärare som jämför undervisning och för elever som har gått i skola i båda länderna.

Nationell styrning och kantonalt ansvar

I Sverige är grundskolan en nationellt reglerad skolform. Läroplanen och kursplanerna gäller i hela landet, även om huvudmän och skolor ansvarar för att genomföra utbildningen. Skolverkets information om grundskolan är en bra utgångspunkt för att förstå den svenska skolformen.

I Schweiz är utbildning i hög grad en fråga för kantonerna. Lehrplan 21 bidrar till att skapa gemensamma mål i den tyskspråkiga delen av landet, men varje kanton kan fatta beslut om sådant som rör genomförande, lokala regler och bedömning. Det betyder att två elever kan arbeta med samma övergripande läroplan men möta delvis olika lokala lösningar.

Bedömning och betyg

Lehrplan 21 beskriver vilka kompetenser eleverna ska utveckla, men den reglerar inte i detalj hur betyg och omdömen ska utformas. Sådana frågor hanteras på kantonal nivå. I Sverige är bedömning och betyg nära knutna till nationella regler, kursplaner och betygskriterier. Lärare gör professionella bedömningar av elevens kunskaper, men ramen är gemensam för landet.

För en elev som flyttar till Sverige är det därför klokt att inte utgå från att ett schweiziskt omdöme automatiskt kan översättas till ett svenskt betyg. Skolan behöver i stället kartlägga elevens tidigare kunskaper och planera undervisning utifrån elevens förutsättningar och den svenska kursplanen.

Språk och skolorganisation

Lehrplan 21 hör till den tyskspråkiga delen av ett flerspråkigt land. I Sverige är undervisningsspråket normalt svenska, men skolan har också uppdrag som rör modersmål, svenska som andraspråk och stöd för nyanlända elever. Vid en skolövergång är språk därför mer än en praktisk fråga: det påverkar hur eleven kan visa sina ämneskunskaper och vilket stöd som kan behövas.

Vad innebär detta för elever och vårdnadshavare i Sverige?

Om du bor i Sverige och har hört talas om Lehrplan 21, exempelvis genom en schweizisk skola, en flytt eller material på tyska, är den mest användbara frågan ofta: Vilket svenskt styrdokument gäller för mitt barn? För barn i förskoleklass och grundskola är svaret normalt Lgr22. För elever i anpassade grundskolan finns egna styrdokument. För gymnasiet gäller andra läroplaner och ämnes- eller kursplaner än dem som används i grundskolan.

En vårdnadshavare behöver inte kunna alla delar av Lgr22 utantill. Däremot kan läroplanen göra det lättare att ställa konkreta frågor till skolan. Fokusera på barnets undervisning och utveckling, inte enbart på enskilda provresultat.

• Vilka mål i ämnet arbetar klassen med just nu?
• Vilket centralt innehåll behandlas under perioden?
• Hur får eleven visa sina kunskaper på olika sätt?
• Vilken återkoppling får eleven, och vad är ett rimligt nästa steg?
• Finns det behov av extra anpassningar eller annat stöd för att eleven ska kunna delta i undervisningen?

Den som väljer skola kan också behöva veta att alla svenska skolor ska följa gällande läroplan och kursplaner, oavsett om skolan är kommunal eller fristående. Skolor kan däremot ha olika arbetssätt, profiler och organisering. Utbildningsguiden förklarar att läroplanerna är förordningar och att kursplanerna anger målen för undervisningen i varje ämne.

Så kan lärare använda jämförelsen

För lärare kan en jämförelse mellan Lehrplan 21 och Lgr22 vara relevant när en elev kommer från Schweiz eller när arbetslaget vill diskutera synen på kunskap, progression och bedömning. Jämförelsen bör då användas som bakgrundskunskap, inte som en mall som ersätter svenska styrdokument.

Ett professionellt arbetssätt kan vara att börja med elevens faktiska erfarenheter: vilka språk eleven använder, vilka ämnesområden eleven har arbetat med, vilka uppgifter eleven kan genomföra och vilket stöd eleven tidigare har fått. Därefter kopplas informationen till Lgr22 och till den undervisning som planeras i den svenska klassen.

1. Identifiera elevens tidigare erfarenheter och kunskaper utan att förutsätta att dokumenten är direkt jämförbara.
2. Utgå från relevant syfte och centralt innehåll i den svenska kursplanen.
3. Planera undervisningssituationer där eleven kan visa sina kunskaper med rimligt språkligt och pedagogiskt stöd.
4. Dokumentera vad eleven visar och använd bedömningen för att planera nästa steg.
5. Kommunicera tydligt med eleven och vårdnadshavarna om vad som gäller i svensk skola.

Detta förhållningssätt hjälper skolan att ta till vara elevens tidigare lärande utan att ge felaktiga löften om placering, betyg eller behörighet. Det skapar också bättre förutsättningar för en trygg övergång.

Vanliga frågor

Är Lehrplan 21 en svensk läroplan?

Nej. Lehrplan 21 är en läroplan för den obligatoriska skolan i tyskspråkiga Schweiz. Den svenska motsvarigheten för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet är Lgr22.

Gäller Lehrplan 21 i hela Schweiz?

Nej. Schweiz har olika läroplaner i sina språkregioner. Lehrplan 21 används i tyskspråkiga delar av landet. Franskspråkiga och italienskspråkiga regioner har andra läroplansramar.

Är Lehrplan 21 samma sak som en kursplan?

Nej, Lehrplan 21 är en bred läroplansram för hela den obligatoriska skolan. Den omfattar ämnen, kompetenser och progression. I Sverige ingår kursplaner som delar av Lgr22, och varje kursplan innehåller bland annat syfte och centralt innehåll.

Kan ett barn som har följt Lehrplan 21 börja i svensk grundskola?

Ja, men skolan behöver bedöma barnets situation och tidigare kunskaper utifrån svenska regler och den undervisning som ska erbjudas. En schweizisk läroplan kan ge värdefull information, men den ersätter inte den svenska skolans kartläggning och planering.

Var hittar jag den svenska läroplanen?

Den officiella versionen finns hos Skolverket. Där finns Lgr22 och material som förklarar hur läroplanen och kursplanerna används i grundskolan.

Sammanfattning

Lehrplan 21 är läroplanen för den obligatoriska skolan i tyskspråkiga Schweiz. Den delar skolgången i tre cykler och betonar de kompetenser elever ska utveckla. För svenska läsare är Lgr22 den närmaste motsvarigheten, eftersom den styr utbildningen i förskoleklass, grundskola och fritidshem. Den viktigaste skillnaden är ansvarsfördelningen: Lgr22 är ett nationellt svenskt styrdokument, medan Lehrplan 21 används i ett schweiziskt system där kantonerna har en central roll. Vid flytt eller skolbyte bör man därför använda jämförelsen för att förstå systemen, men alltid utgå från de svenska styrdokument som gäller i den aktuella skolan.

Referenser

1. Schweiziska utbildningsdirektörskonferensen: Lehrpläne
2. Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22
3. Skolverket: Grundskolan
4. Utbildningsguiden: Vilken grundskoleutbildning passar bäst för ditt barn?