Lgr22: kunskaper och förmågor per stadium

Om du söker efter Lehrplan 21 kompetenser per cykel är den närmaste svenska motsvarigheten Lgr22 och grundskolans kursplaner. Sverige använder inte samma indelning i tre cykler eller samma begrepp som kompetenssteg. I stället kan du se vad elever förväntas utveckla genom varje ämnes syfte, centrala innehåll för årskurs 1–3, 4–6 och 7–9 samt kriterier för bedömning och betyg. För att förstå en elevs kunskapsutveckling behöver man alltså läsa dessa delar tillsammans, inte leta efter en enda lista med kompetenser.

Från Lehrplan 21 till Lgr22

Lehrplan 21 är en läroplan för den tyskspråkiga delen av Schweiz. Där organiseras skolans innehåll i tre Zyklen, och elevernas utveckling beskrivs genom kompetenser som byggs upp successivt. Sökningen kan därför handla om att få en översikt över vad ett barn ska kunna under olika delar av skolgången.

I Sverige fyller Lgr22 en liknande övergripande funktion för förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. Lgr22 innehåller skolans värdegrund, uppdrag, övergripande mål och riktlinjer. För den som vill veta vad som ska undervisas och utvecklas i ett enskilt ämne är det framför allt kursplanen som är viktig.

Det går alltså inte att göra en helt exakt översättning från schweiziska cykler till svenska stadier. Däremot finns en användbar jämförelse: de svenska intervallen årskurs 1–3, 4–6 och 7–9 visar progressionen i undervisningens innehåll. Förskoleklassen har dessutom ett eget avsnitt i läroplanen och ska ses som en viktig övergång mellan förskolan och grundskolan.

Tabellen är en orientering, inte en formell likställighet mellan systemen. Svensk skola styrs av svenska styrdokument, och skolor samt lärare planerar undervisningen utifrån Lgr22. Om barnet går i en schweizisk skola är det därför Lehrplan 21 som gäller. Om barnet går i svensk grundskola är det Skolverkets kursplaner som ger det relevanta svaret.

Tre delar i kursplanen visar vad eleven ska lära sig

En kursplan behöver läsas i sin helhet. Många missförstånd uppstår när man bara läser centralt innehåll som en checklista eller bara tittar på betygskriterierna. Delarna har olika funktioner och kompletterar varandra.

”Kursplanerna består av delarna syfte, centralt innehåll och betygskriterier eller kriterier för bedömning.”

Skolverket, Så använder du styrdokumenten i grundskolan

Syftet beskriver riktningen och förmågorna

I ämnets syfte står varför eleven ska läsa ämnet och vilka förmågor undervisningen ska ge möjlighet att utveckla. Där kan det till exempel handla om att formulera sig och kommunicera, använda ämnesspecifika begrepp, söka och värdera information, lösa problem, analysera eller resonera. Syftet är långsiktigt. Det är inte en lista över moment som ska klaras av under en viss vecka.

För elever och vårdnadshavare är syftet särskilt användbart när man vill förstå helheten. En uppgift i svenska kan exempelvis träna läsning, skrivande, muntlig framställning och källkritik samtidigt. Då blir det tydligt att ett ämne är större än enskilda prov, arbetsblad eller läxor.

Centralt innehåll beskriver undervisningens stoff

Det centrala innehållet anger det innehåll som undervisningen ska behandla. Det är obligatoriskt innehåll som elever har rätt att möta. I grundskolans ämnen är det uppdelat i årskurs 1–3, 4–6 och 7–9. Indelningen är den tydligaste svenska motsvarigheten när man vill se vad som ligger nära idén om kompetenser per cykel.

Indelningen betyder inte att alla elever ska arbeta på exakt samma sätt eller i samma takt. Lärare väljer arbetsformer, texter, exempel, laborationer, samtalsfrågor och uppgifter utifrån elevgruppen. Men innehållet ska täckas inom respektive stadium, så att undervisningen bygger vidare i en genomtänkt progression.

Kriterierna används för bedömning och betyg

I slutet av årskurs 3 finns kriterier för bedömning. De används för att bedöma elevens kunskaper i förhållande till de delar av kursplanen där sådana kriterier finns. I slutet av årskurs 6 och årskurs 9 finns betygskriterier. Betyg sätts från årskurs 6 varje termin, och efter årskurs 9 får eleven slutbetyg.

Kriterierna är därför inte en kursplanering och inte heller en beskrivning av allt eleven gör i ämnet. Bedömningen behöver grunda sig i ett brett och varierat underlag. En elev kan visa sina kunskaper på olika sätt, exempelvis i samtal, genom praktiskt arbete, redovisningar, skrivna texter eller uppgifter som läraren utformar.

Progression per stadium i svensk grundskola

Att följa progression betyder att se hur kunskaper och förmågor fördjupas, breddas och används i nya sammanhang. Det är mer meningsfullt än att fråga om en elev redan “kan allt” för sin ålder. En elev kan ha kommit långt i en del av ett ämne och samtidigt behöva mer undervisning och träning i en annan del.

Förskoleklass och årskurs 1–3

Förskoleklassen ska stimulera elevers utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt utbildning. I de första skolåren läggs grunden för fortsatt kunskapsutveckling. Elever arbetar med grundläggande språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling, men också med exempelvis naturorienterande och samhällsorienterande frågor, skapande verksamhet, rörelse och socialt samspel.

I årskurs 1–3 är det viktigt att inte reducera lärandet till färdighetsträning. När läsning utvecklas handlar det både om att avkoda och förstå. När elever lär sig matematik handlar det både om tal och räknesätt, men också om att resonera, välja metoder och kommunicera lösningar. Undervisningens innehåll ska ge en stabil grund inför nästa stadium.

Årskurs 4–6

I mellanåren möter elever ofta fler perspektiv, fler ämnesbegrepp och mer komplexa texter, problem och sammanhang. De behöver successivt bli mer självständiga i att läsa instruktioner, använda strategier, söka information och redovisa sina kunskaper. Samtidigt ska undervisningen fortsatt innehålla tydlig vägledning och återkoppling.

Det är också under denna period som betyg sätts. Betyget ska sammanfatta elevens kunskaper i relation till betygskriterierna vid tiden för betygssättningen, men undervisningen ska inte bli en jakt på enstaka betygsunderlag. Ett bra samtal mellan hem och skola utgår både från det eleven redan behärskar och från vad nästa steg i lärandet kan vara.

Årskurs 7–9

I högstadiet fördjupas ämnesinnehållet ytterligare. Elever förväntas ofta använda kunskaper i mer komplexa situationer, jämföra perspektiv, argumentera, granska källor och föra mer utvecklade resonemang. Kraven på planering och ansvar kan upplevas större, men eleven har fortfarande rätt till undervisning, ledning och stimulans.

Årskurs 9 avslutar grundskolan och är viktig inför gymnasiet. Det betyder dock inte att betygskriterierna ska styra varje lektion isolerat. För att kunna visa hållbara kunskaper behöver eleven få undervisning, övning, tid att pröva idéer, återkoppling och möjlighet att utveckla sitt arbete.

Så hittar du rätt i Skolverkets kursplaner

Skolverkets digitala material gör det möjligt att gå från läroplanens helhet till ett specifikt ämne. Börja med att avgöra vilken skolform och vilket ämne frågan gäller. Grundskolan och anpassade grundskolan har olika läroplaner och kursplaner. Det är viktigt att använda rätt dokument, eftersom innehåll och bedömningsdelar inte alltid är utformade på samma sätt.

På Skolverkets sida Så använder du styrdokumenten i grundskolan förklaras sambandet mellan läroplan, kursplaner och bedömning. Där framgår också varför centralt innehåll inte ska läsas som ett krav på att varje punkt måste behandlas i en viss ordning eller genom en viss uppgift.

En praktisk metod är att gå igenom kursplanen i följande ordning:

1. Läs ämnets syfte och markera vilka långsiktiga förmågor eleven ska få möjlighet att utveckla.
2. Välj rätt stadium i centralt innehåll: årskurs 1–3, 4–6 eller 7–9.
3. Läs kriterierna som gäller vid relevant tidpunkt: kriterier för bedömning i slutet av årskurs 3 eller betygskriterier i slutet av årskurs 6 och 9.
4. Jämför med det arbete eleven faktiskt har gjort och med lärarens återkoppling.
5. Fråga läraren vad undervisningen fokuserar på nu och vilka konkreta nästa steg som kan hjälpa eleven framåt.

Som exempel kan den som vill undersöka svenskämnet använda Skolverkets kursplan i svenska. Där går det att se hur innehållet organiseras för de tre stadierna och hur läsning, skrivande, muntlig kommunikation och informationssökning hör ihop. Det ger en mer rättvisande bild av skolämnet än en lista över enskilda läxor eller prov.

Så använder elever, vårdnadshavare och lärare informationen

Styrdokument blir mest användbara när de hjälper människor att föra bättre samtal om lärande. De är inte främst skrivna för att ersätta lärarens professionella bedömning eller för att göra hemmet till en parallell skola. Däremot kan de göra det lättare att ställa precisa frågor och förstå vad undervisningen syftar till.

För elever

En elev kan använda kursplanen för att förstå målet med ett arbetsområde. I stället för att bara fråga “Vad behöver jag göra för ett visst betyg?” kan eleven fråga vilka förmågor som tränas, vilka begrepp som behöver förstås och hur kunskaperna kan visas. Det kan göra återkopplingen mer konkret.

• Be läraren förklara syftet med ett arbetsområde med vardagliga ord.
• Fråga vilket centralt innehåll arbetet anknyter till.
• Be om exempel på vad du redan visar och vad du kan utveckla vidare.
• Planera små, tydliga steg i stället för att försöka lösa allt kvällen före ett prov.

För vårdnadshavare

Vårdnadshavare kan använda kursplanen som underlag inför utvecklingssamtal eller kontakt med skolan. Ett hjälpsamt fokus är vad eleven lär sig och vilket stöd som fungerar, inte att försöka bedöma eller sätta betyg hemma. Fråga gärna hur skolan arbetar med progression och hur eleven får möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt.

• Vilket innehåll arbetar klassen med under den här perioden?
• Vilka förmågor får eleverna öva genom arbetet?
• Vad visar att mitt barn utvecklas, och vilket nästa steg rekommenderar läraren?
• Finns det strategier eller rutiner som hemmet kan stödja utan att ta över undervisningen?

För lärare och skolpersonal

Lärare använder kursplanerna för att planera undervisning, skapa progression och bedöma elevernas kunskaper. För att förklara detta för elever och vårdnadshavare behöver språkbruket ofta förenklas utan att innehållet förvanskas. Det är särskilt värdefullt att visa hur en uppgift anknyter både till syftet och centralt innehåll, samt att förklara att bedömning bygger på flera underlag över tid.

Vanliga frågor

Är Lehrplan 21 samma sak som Lgr22?

Nej. Lehrplan 21 hör till den tyskspråkiga delen av Schweiz, medan Lgr22 är den svenska läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. De fyller delvis liknande funktioner genom att styra utbildningens innehåll och mål, men de har olika struktur, begrepp och skolorganisation. För en elev i Sverige är Lgr22 och de svenska kursplanerna de dokument som ska användas.

Vilken svensk indelning motsvarar cykler?

Det finns ingen exakt motsvarighet. Närmast ligger kursplanernas centrala innehåll för årskurs 1–3, 4–6 och 7–9. Förskoleklassen har en egen plats i Lgr22. Dessa intervall visar vilket innehåll undervisningen ska omfatta under olika delar av grundskolan, men de är inte formellt samma sak som schweiziska cykler.

Är centralt innehåll en lista över det eleven måste kunna utantill?

Nej. Centralt innehåll anger vad undervisningen ska behandla. Elever behöver få arbeta med innehållet på sätt som ger förståelse, färdigheter och möjlighet att använda kunskaper. Bedömning av elevens kunskaper görs utifrån kursplanens kriterier och ett samlat underlag, inte genom att enbart kontrollera om varje formulering har nämnts.

När får elever betyg i grundskolan?

Betyg sätts från årskurs 6 varje termin. I slutet av årskurs 9 får eleven slutbetyg. I slutet av årskurs 3 används i berörda ämnen kriterier för bedömning, vilket inte är samma sak som betyg.

Var hittar jag kursplanen för ett särskilt ämne?

Utgå från Skolverkets digitala ingång till Lgr22 och välj sedan skolform och ämne. Kontrollera alltid att du läser den kursplan som gäller för rätt skolform och rätt ämne. Där finns syfte, centralt innehåll och relevanta kriterier samlade.

Sammanfattning

Den som söker Lehrplan 21:s kompetenser per cykel och vill ha ett svenskt svar ska i första hand använda Lgr22. I svensk grundskola syns progressionen genom ämnets syfte, centralt innehåll för årskurs 1–3, 4–6 och 7–9 samt kriterier för bedömning och betyg. Syftet visar vilka förmågor elever ska utveckla. Centralt innehåll visar vad undervisningen ska behandla. Kriterierna stödjer bedömning och betyg vid de tidpunkter som anges i kursplanen.

Det bästa sättet att förstå en elevs situation är att läsa dessa delar tillsammans och koppla dem till den undervisning, återkoppling och de arbeten eleven faktiskt möter. Lgr22 är en ram för likvärdig utbildning, men den ersätter inte den professionella dialogen mellan elev, vårdnadshavare och lärare. Använd därför kursplanen för att ställa konkreta frågor om lärande, utveckling och nästa steg.

Referenser

1. Skolverket: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet – Lgr22
2. Skolverket: Så använder du styrdokumenten i grundskolan
3. Skolverket: Lgr22, digital ingång till läroplan och kursplaner
4. Skolverket: Svenska, kursplan för grundskolan